Fredagskänsla med inslag av balett

Igår efter lunch åkt jag till Marita och Janne med mitt tyg från Ikea. Det var dax för förvandla två tygbitar till två par gardiner som med stil skulle kunna hänga i sovrum och kök/vadagsrum. Janne mätte och klippte, jag nålade och Marita började sy och efter ett tag tog jag över symaskinen vilket inte var igår. Tänkte på när jag brukade sy hos min fina gammelmormor och underbara mormor. Efter några härliga timmar med prat, symaskin, kopp kaffe, perpparkakor, skratt och en burk cola var gardinerna färdiga och när jag lämnade deras "svenska" hus hade jag en julduk och en fin röd matta med mig. Tack Marita och Janne. Det kommer bli ett "nytt" hem framöver.

Det är alltid lika kul att hälsa på Marita och Janne. Så vänliga, trevliga och goa. Gårdagens roligaste "nyhet" var när vi kom fram till att Marita är faster till min vän Caroline. Jag och Caroline gick på gymnasiet tillsammans. Världen är trotts allt inte så stor ändå.

Igår var sista träningen innan match och jag är glad att jag och Frida hade adventskäk efteråt. Det räddade min kväll. För vem vill känna sig mer som en dansös än en fotbollsspelare på planen. Det är inte direkt så att vi har mycket gemensamt. Men det var min känsla under första 45 minutrarna. Den första trekvarten innehöll uppvärmning med stretch, lite löpning mellan stretchövningarna, snabba steg, stretch igen, och igen, snabba fötter, stretch, passningsövning med BOLL i maximalt tre(!) minuter, stretch igen, snabba fötter, stretch och ruscher innan det var tid nog att spela. TG! Oups, glöm inte stretcha!

Efter träningen var inte humöret på topp men efter att jag hade duschat, tagit på mig mina nya träningsbyxor och en hoodtröja satte jag mig i bilen och åkte till Frida. Vi hade tänkt oss adventsmys med glögg men istället gjorde vi varmamackor, drack kaffe och fanta, spelade tavli och pratade. Fin kväll tillslut som avslutades med en promenade med hunden Nicos under en grym stjärnhimmel.

(Ingen ger dig makt, du tar den)