Alarm till glädje

Att vakna upp till mobilens alarm på morgonen och veta att man i den skunden sätts under tidspress är underskattat om man har chansen att arbeta på en arbetsplats som man rent av älskar. För att inte tala om människorna på arbetsplatsen. Jag har haft en fantastisk sommar och under 6 månader har jag lärt känna så många underbara människor som betyder, och kommer betyda mycket för mig när jag ser tillbaka på den tiden. Jag tror ni alla kommer att älska det och jag lovar att jag kommer berätta om den när jag känner mig redo.

Men jag kan säga att jag saknar det redan även om jag bara varit ifrån det lite mer än en vecka.

Igår hade jag möte med våran Coach, målvaktscoach (hjälptränare), och våran lagkapten Fotini. Vi pratade om det mesta och det viktigaste som jag fick ut av mötet var glädje. Jag fick tillbaka min spelglädje. Efter mötet körde gårdagens träning igång och även om det var kondition innan spelet så kändes varje steg så mycket lättare än på länge. Det var glädje rakt igenom. Och för att inte tala om spelet.

Vi spelade på halvplan med fyra småmål, ett mål i varje hörn fast med yta bakom för att kunna fortsätta spel vid mål. Frida, våran målvakt, hade en yta i mitten av den uppdelade planen. För att starta ett anfall var var vi tvugna att passa till Frida som satte igång det. Jag kände mig delaktig i mycket. Jag pratade, slog grymma passningar, utmanade, lyckades, vad med och skapade snygga uppspel, väggspel, och la fina mål. Jag var tillbaka! Och jag kände vändningen! Glädje! Den glädjen jag har haft under sommaren när jag har satt mina fötter på arbetsplatsen kände jag igår när jag hade gräset under fötterna. Äntligen!

När glädjen finns där, finns även drömmarna. Dom drömmar jag vill uppfylla, dom mål jag har, och allt känns så mycket lättare när bollen rullar min väg.

Jag brukar säga till folk som undrar varför jag behandlar alla så väl även om dom inte förtjänar det, att jag kan inte ändra på hur andra människor behandlar folk, men jag kan välja hur jag vill bli behandlad och behandla folk utefter det. I veckan fick jag höra från en vän att några som jag trodde betydde något för mig, som jag trodde fanns där för mig, pratar bakom mig rygg. Om folk pratar om mig, betyder det mer eller mindre att dom inte har något bättre att prata om, att dom tänker på mig. Vacker tanke! Vi vet nog inerst inne vilka som har en plats i hjärtat och dom som vill ha det men som alltid förstör chansen till att lyckas.

Som jag sa till min oroliga mor igårkväll, jag överlever vilket i sin tur går över till talesättet, "det man inte dör av, stärker en".

(Ingen ger dig makt, du tar den)